Ljus och skugga

Vi vill alla leva ett gott och behagligt liv men är det egentligen det vi är här för att leva? Det beror väl på vilken grundsyn vi har. För min del gäller att, som andliga varelser är vi här för att uppleva hur fysisk verklighet känns. För att kunna göra det fullt ut har vi glömt bort hur kraftfulla vi egentligen är. Det är därför vi kan känna hopplöshet & maktlöshet i våra liv och att vi tillåter oss att bli skrämda till overksamhet. Att nu, i det fysiska livet, återta full kontroll över skapelsen, blir en ny utmaning. Vi vet hur jobbigt det är att vara maktlös, trots allt slit vi lagt ned på att leva gott. Nu är det dags att släppa taget och tillåta oss att pröva nya metoder. De gamla ger ju bara mer av det vi redan har och fler och fler av oss inser att det måste gå att uppleva något bättre, här och nu.

 

De flesta av oss har sidor vi inte tycker om och dessa försöker vi att trycka undan på olika sätt. Är de viktiga för oss brukar vi se dem i vår omgivning. Andra speglar de sidor vi inte kan se klart hos oss själva. Försöker jag bara att uppvisa "goda" sidor kan omgivningen reagera med att visa de "onda". Är jag rädd för rädslan så omges jag av rädsla. För att stå ut kan vi kanske skylla på andra att vi har det som vi har det, istället för att inse vår egen del i skapande av den verklighet vi lever i.

 

Att erkänna även skuggsidan av ens personlighet gör att vi blir balanserade. Ingen kan leva ett 100 %-igt ljust, andligt, positivt, kärleksfullt liv utan att erkänna sitt mörker. För utan mörker finns ingen plats för ljus. Att balansera upp sina sidor är att erkänna skuggan som dyker upp och ta till sig det budskap den har att förmedla. Finns mycket kraft att hämta där.

 

ILSKA är en stark känsla som kan skapa många otäcka effekter för både en själv och omgivningen. Oftast upplever vi att det finns en yttre källa till denna starka känsla men, i min värld, är det egentligen en intern konflikt. Ilska visar att jag inte lyssnar på mig själv och så tar jag ut den på andra. Att erkänna denna skuggsida är att fråga sig: Varför är jag arg på mig själv? Vad gör jag som jag egentligen inte vill göra?

 

SORG kan förlama oss. Vi sörjer förlorade relationer oavsett om det har med människor, djur eller saker. Den starka känslan är faktiskt mer vanligt förekommande än många tänker på då sorg vanligtvis förknippas med förlust av anhöriga. Det kan dock vara lika stark vid förlust av "mindre" saker. Sorg grundar sig, återigen enligt mitt sätt att se, på en förlust av närhet. En tro att något aldrig mer kommer att hända. Effekten av sorg känns också i kroppen. Det finns många bevis på att en sorg kan utlösa allvarlig, till och med dödlig sjukdom. Att tillåta sig att sörja är viktigt oavsett storleken på förlusten. Att kunna släppa taget och tacka för de erfarenheter, känslor och upplevelser man fått, att minnas med glädje och tillåta sig att känna närvaron av det förlorade är viktigt. Sorg är glädjens motpol och om man vill undvika sorgen går det inte att känna full glädje.

 

RÄDSLA är en stark känsla som räddat livet på mänskligheten. Vår form, kroppen, behöver kunna påkalla vår uppmärksamhet snabbt och effektivt när kroppens existens är i fara. Tyvärr är den kemi väldigt stark och idag, då vi utsätt mindre för fysisk fara som t ex rovdjur är den mer närvarande än den var förr då vi faktiskt var utsatta för rovdjursangrepp. Idag har vi kommit så långt att vi är rädda för rädslan och det gör att många av oss går med ständig värk i kroppen. Rädsla aktiverar fly eller fäkta hormoner som har en oerhörd stark inverkan på bl a muskler. Att erkänna rädslan och våga se den är första steget att bli av med den. Vår kropp har även en effektiv rädsledeaktivering som tyvärr idag inte är så mycket använd. Om vi bukandas och ännu hellre gapskrattar bryts stresshormonerna ner snabbt. Här finns oerhört många möjligheter att komma till rätta med känslan. Första steget är dock att erkänna att rädslan finns.